Fuggeriet Fuggeriet bildades 1521 av Jakob Fugger den rike, som bostadsområde för behövande invånare i Augsburg. Årshyran för en lägenhet är fortfarande ett rhenländskt guld, dvs ca 0,88 Euro, samt att dagligen be tre böner för stiftelsefamiljen. I de 67 husens 140 lägenheter bor idag 150 människor. Den mest kände invånaren som bott i Fuggeriet var komponisten Wolfgang Amadeus Mozarts farfars far, muraren Franz Mozart.

Fuggeriet är idag den äldsta socialinrättningen i världen. Fuggeriet är inte bara unikt för sin ålder utan även för dess kontinuitet: än idag finansieras socialinrättningen av stiftelsen och fortfarande är dess koncept idealiskt. Fuggeriet är idag, liksom förr, en arkitektonisk förebild. Vad som redan för 500 år sedan var vägledande var, att Jakob Fugger inte gjorde invånarna till mottagare av allmosor utan erbjöd istället hjälp till självhjälp. Med detta koncept var Jakob Fugger långt före både reformationens Martin Luther och de senare katolska socialreformisterna.

Fuggeriet- ett samspel med åtta gränder och sju torn- är ”en stad i staden” med en egen kyrka, egen ”stadsmur” och egna ”stadstorn”. Minnestavlorna över tre av tornen och liljorna i sten påminner om stiftelsefamiljen. Särskilt viktigt i Fuggeriet är dess museum med ingång i Mittlere Gasse nummer 14, där det också på husets fasad finns en minnestavla tillägnad Wolfgang Amadeus Mozarts farfars far samt Markuskyrkan vid Markusplätzle och administrationsbyggnaden Höchstetters burspråk på Jakoberstrasse. På husfasaderna finns olika texter som förklarar dåtidens eller dagens funktion av de olika byggnaderna samt intressanta detaljer i socialinrättningen.


Fuggerimuseum I Fuggeriets museum får besökarna ta del av dåtidens levnadsstil i form av tre tidstypiskt möblerade rum i den enda av Fuggeriets lägenheter som är bevarad i original. 2006 öppnades en ny del i museet där det berättas om Fugger och Fuggeriet på film samt med text, bilder och föremål.

Fuggerishopp- ”Himmlisches Fuggerei-Lädle”Fuggerishoppen, ”Himmlisches Fuggerei-Lädle” (himelska lilla Fuggerishoppen), är museets affär med souvenirer och litteratur om Fugger, Fuggeriet och Augsburg. Här hittar man också ett litet café eller om så föredras, en stämningsfull uteservering.

FuggeriguideEn guide över Fuggeriet finns i Fuggerishoppen (”Die Fuggerei- Die älteste Sozialsiedlung der Welt”/”The Fuggerei- The oldest social settlement in the world”, 6,80 Euro, skriven av Ulrich Graf Fugger von Glött, 36 sidor och med många foto, finns på tyska, engelska och italienska).

Öppettider April – September 08.00-20.00
Oktober – Mars 09.00-18.00
Priser
Inträde per person 4 Euro
Barn (8-18 år) 2 Euro
Årskort 10 Euro
Årskort för invånare i Augsburg 5 Euro
Skolklasser, max. 30 elever inkl. max. 2 lärare 15 Euro

Fuggerei Tours

Fuggerei Group Tour
For information and booking please click here

Fuggerei Tour for Pupils
For information and booking please click here

Sevärdheter i Fuggeriet
Styrelsebyggnaden
De i kriget förstörda patricierhusen som tex Höchstetter burspråk eller det gotiska Leonhardkapellet blev vid återuppbyggnaden efter andra världskrigets förstörelse i början av 1950 integrerade i styrelsebyggnaden och därmed en del av Fuggeriet. Här sammanträder styrelsen, som än idag består av representanter från tre Fuggerska familjelinjer.

Administration
Dagens förvaltningsbyggnad på Markusplätzle bildades först vid återuppbyggnaden av Fuggeriet efter andra världskriget. Det är här ”die Fürstlich und Gräflich Fuggersche Stiftungs- Administration” (den furstliga, grevliga, Fuggerska stiftelseadministrationen) arbetar. Förutom socialinrättningen förvaltar styrelsen ytterligare åtta Fuggerska stiftelser, tex Fuggerska kapellet i St. Anna.

Markuskyrkan
St. Markuskyrkan inrättades 1581/82 av Markus och Philipp Eduard Fugger. Sedan dess har kyrkan byggts om flera gånger, bland annat efter krigets förödelse. Den blev totalförstörd och var tvungen att byggas helt ny. Sevärt i kyrkan är Ulrich Fuggers minnestavla, dopfunten i renässansstil samt altarbilden med Jesu korsfästelse.

Skola och Mesnerhaus
Den nuvarande sakristian samt lägenheten tillhörande Fuggeriets präst är beläget i Herrengasse nr 35. Huset tjänade tidigare som skola och bostad åt Markuskyrkans kyrkvaktmästare, vilken också samtidigt var lärare i socialinrättningens skola som grundades i mitten på 1700-talet.

Holzhaus (smittoskyddshus)
Under 1600-talet tjänade husen med nummer 40, 41 och 42 i Herrengasse som ”Holzhaus” i vilka man behandlade syfilis, och det med hjälp av en särskild träkur baserad på extrakt från det sydamerikanska Guajakträdet. Även kejsar Maximilian I och kardinal Matthäus Lang fick erfara den medicinska träkuren baserad på de av Fugger importerade Guajakträden.

Brunnen
Schalenbrunnen i gjutjärn finns i Fuggeriets mitt. Redan 1599 inrättades här en springbrunn i trä som också var socialinrättningens första vattenanslutning. Det var staden Augsburg som kostnadsfritt lät brunnen förläggas. 1744 ersattes träbrunnen av en brunn i järn. Fuggeriet blev också dränerat med öppna rännor och dagvattenbrunnar.

Ochsengasse
Vid en första utvidgning av Fuggeriet tillkom Ochsengasse. I slutet av gränden stoltserar Ochsentor med dess nattport och som enda ingång till socialinrättningen efter klockan 22.00. Kommer invånarna hem senare än 22.00 låter en nattvakt öppna porten och de ger denne därför en liten uppskattning i form av en eller två Euro. På utsidan av tornet kan man se en stiftelsetavla samt det blågula liljevapnet som påminner om den Fuggerska tiden.

Franz Mozarts Bostadshus
Från 1681 bodde Franz Mozart med familj på övervåningen i Mittleregasse nummer 14. På husets fasad finns en minnestavla som påminner om detta. Franz Mozart, komponisten Wolfgang Amadeus Mozarts farfars far, arbetade som stiftelses byggmästare i Fuggeriet. Han dog i Fuggeriet år 1694, endast 45 år gammal. Mittleregasse nummer 14 är också ingången till Fuggeriets egna museum.

Mittleregasse nummer 13
Mittleregasse nummer 13 är numera en del av Fuggeriets museum. Bottenvåningen är den enda som fortfarande är bevarad i ursprungligt byggnadsskick. Den som besöker denna del av museet får uppleva tre rum- kök, vardags- och sovrum- med tidstypisk inredning.

Sjukstuga
1520 instiftades en sjukstuga för anställda och boende i Fuggeriet. Denna användes in på 1600-talet. Hus nummer 1 i Saugasse erbjöd plats för maximalt sex sjuka samt förfogade över ett litet bibliotek. Längs med den angränsande Saugasse flöt en liten bäck, vars vatten var ovärderligt vid vården av patienterna.

Världskrigsbunker
Fuggeriet blev under andra världskriget utsatt för bombangrepp och förstörelsen var förödande. Vid luftangreppen sökte invånarna skydd i en bunker i Fuggeriet. Här uppstod senare ett parkområde. Vägarna och vilobänkarna vid dammen eller under träden ger invånarna och besökarna i Fuggeriet en möjlighet till avkoppling och återhämtning.

Lägenhet i Fuggeriet
Att besöka: En exemplariskt inredd mönsterlägenhet i Ochsengasse 51 visar hur Fuggeriets invånare lever idag. En tavla i farstun informerar om Fuggeriets lägenheter och dess hyresgäster, om hyresvillkor, hyra och Fuggeriets förvaltning.

Intressanta detaljer i Fuggeriet

Stiftelsetavlor
Minnestavlorna ovan de tre ingångstornen till Fuggeriet påminner om stiftelsefamiljen. Jakob Fugger stiftade socialinrättningen 1521 också i sina bortgångna bröder Ulrich (Udalrich) och Georgs namn, ”för välgång till er stad och full innerlig tacksamhet för den från Gud Fader mottagna egendom genom tillgivenhet och hjärtlig frikostighet”.

Solur
Omkring 1707 kunde en målning av ett skyddshelgon samt ett solur beskådas på Markuskyrkans sydsida. De fanns dock inte längre kvar på 1900-talet. Sedan återuppbyggnaden av Fuggeriet efter andra världskriget pryder återigen ett solur Markuskyrkans sydsida. Soluret är också dekorerat med mottot ”använd tiden på bästa sätt”, vilket är mycket passande för handelsfamiljen Fugger.

Pumpbrunnen
Fuggeriets invånare hämtade friskt vatten från en av socialinrättningens flera pumpbrunnar. Fram till 1715 bodde i Fuggeriet en brunnmästare, som var ansvarig för installation, underhåll och rengörning av vattenledningarna, brunnen samt för en bäck som flöt förbi Fuggeriet.

Lijevapnet
Två liljor av sten på portvalvet i Herrengasse påminner om stiftelsefamiljen. Liljevapnet tilldelades Fugger år 1473 som tack för att de finansierade Maximilian I:s bröllop, som var son till Kejsar Fredrik III. Ulrik Fugger och hans bröder kallade sig sedan dess ”Fugger från liljan”.

Husnummer
De gotiska siffrorna från 1519 på socialinrättningens hus var förmodligen de första husnumren i Augsburg. På den tiden var 52 hus tydligt markerade. Idag finns endast ett fåtal av de gotiska husnumren kvar att beskåda. Sedan 1973 består Fuggeriet av 67 hus.

Dörrarna
Alla lägenheterna i Fuggeriet har en egen ingång. Därmed lever också invånarna med vissheten att de bor i ett eget hem med privatliv och oberoende. På så sätt skyddar de sig också mot synlig fattigdom. Vid återuppbyggnaden av Fuggeriet tog man tillvara på oförstörda dörrar och karmar. Tack vare bevarandet och att de har olika former kan man än idag se deras ursprungliga utseende.

Heliga figurer
Från ärkeängeln Michael i hörnet på huset vid Markusplätlze till Madonnabilderna ovan flera av husingångarna finner man i Fuggeriet åtskilliga skildringar av Jungfru Maria, änglar och helgon. De visar att Fuggeriets invånare är troende katoliker. En del av hyran är nämligen att en gång dagligen be tre böner för stiftarna, däribland den endast hos katoliker vanliga Ave Maria.

Ringklockor
Ringklockorna vid husingångarna i Fuggeriet är till största delen individuellt utformade. På så sätt kunde invånarna på den obelysta gatan hitta sin egen dörr även på natten. Idag är dock gatorna belysta. Fuggeriet förfogar över Augsburgs sista gasbelysning.